Research & platser
Det engelska arvet är en släktsaga, en episk roman baserad på mycket efterforskning och research. Berättelsen sträcker sig genom stort sett hela 1700-talet och mestadels under Frihetstiden. Romanen är baserad på författarens pappa Bruno Sjöbergs släktforskning och huvudpersonerna har alltså funnits i verkligheten.
Lena Sjöberg som skrivit boken är 10:e generationen räknat från Stephen Bennet. Hennes intresse började med det vackra släktträdet pappan målat upp på en rullgardin. Längst ned i rotsystemet fanns Stephen Bennet, Leicester, Jane Parlby, Rearsby och Catherine Reilly, Dublin. En berättelse började ta form i författarens huvud, där hon gav människorna kring Stephen Bennet olika karaktärsdrag. Hon har bokstavligen gått i deras fotspår, besökt de dokumenterade platser de levt på och hållit deras bruksföremål i sina händer. Sedan har hennes fantasi fyllt ut luckorna med sin version av hur det kunde ha varit, vilka möten som kunde ha skett och vad personerna i boken kunde ha känt och varit med om.
Rearsby
Stephen Bennet föddes i Rearsby utanför Leicester i England. Lena och hennes man besökte byn 2013. Av en slump fick de kontakt med en man från historiska föreningen som välvilligt hämtade nyckeln till St Michael and all the Angels church så att de kunde få se kyrkan inuti. På kyrkogården fann de gravstenar från Bennets släktingar och de vandrade över stenbron från 1700-talet. Ett av husen efter huvudgatan blev inspiration till Stora Huset i boken.
Rearsbys historia kan spåras så långt tillbaka som Domesday Book från 1086, där den registrerades som "Reresbi". Byn har ett fascinerande förflutet, med bevis på mänsklig bosättning i området som går tillbaka till romartiden.
Alingsås
Den första november 1723 skramlar några forvagnar över stenbron in i Alingsås. De är lastade med textilmaskiner och material för att lägga grunden till Jonas Alströms vision om att bygga upp ett manufakturi och ett möstersamhälle av sin födelseort.
Stephen Bennet har fått i uppdrag av Jonas Alström att föra ut hantverkare och maskiner från Holland, ett farligt och hemligt uppdrag.
Lagom till Alingsås 400-årsjubileum släpper Lena Sjöberg boken om Stephen Bennet, som hjälpte Alströmer att smuggla mekaniska vävstolar och hantverkskunnig personal från Amsterdam till Alingsås vilket Alingsåskuriren uppmärksammade.
Göteborg
Under 1700-talet blev Göteborg ett viktigt handelscentrum i norra Europa, särskilt tack vare rika sillfångster och grundandet av Svenska Ostindiska Kompaniet år 1731. Staden växte i befolkning och hamnen utvecklades för att hantera varor från Ostindiska Kompaniet och andra handelsföretag. Göteborg var en stad under uppbyggnad, och även om den inte var ett industricentrum, markerade 1700-talet starten på dess framväxt som en betydande internationell handelsstad.
När Ostindiefararen Gotheborg besökte Varberg gick Lena ombord och fick en känsla för och kunskap om historien om skeppet. En målning som hänger på Stadsmuseet blev en inspirationskälla till kapitlet om Ostindiska kompaniet och Ostindiefararen. På denna tavla står Jonas Alströmer tillsammans med Cambell och tar emot Ostindiefararen.
Målning av Georg pauli 1895 i trapphallen i Ostindiska huset, utförd på uppdrag av Göteborgs Museum som öppnats där 1861. Motivet, som har rubriken Handel och sjöfart, utgör ett kollage över viktigare händelser och personer i 1700-talets västsvenska näringsliv.
Flor
Det var 1736 som engelsmannen Stephen Bennet anställdes som ”directeur” för att få fart på det, år 1729, nystartade Flors linnemanufaktur.
Jordmånen och det långa dagsljuset, i både Ångermanland och Hälsingland – gynnade linets tillväxt och skapade förutsättningar att producera damast av högsta kvalitet. Stephen Bennet, utvecklade Flors linnemanufaktur till ett av Europas förnämsta linnemanufakturier på 1700-talet. Stephen förblev direktör för Flors linnemanufaktur, och var bosatt på Ranbo, till sin död 1757. Han begravdes vid gamla kyrkan i Kyrkbyn, utanför kyrkogårdsmuren eftersom han var presbyterian, och en minnesplakett sitter idag uppsatt på utsidan av muren ungefärlig där graven har beskrivits varit placerad. Lena har gjort flera besök i Flor och inte minst på Ranbogården där Stephen hade sitt hem tillsammans med Catherine och där anlade han en engelsk trädgård. På Hälsinglands muséum finns en utställning om Flor och Stephen. Där finner man bl.a. en vävstol, dukar, strumpor och personliga ägodelar. 2019 firades Bennet-dagen på Ranbogården med föredrag och dansuppvisning.
Sommaren 2020 spelade filmaren Jan Jansson in en kort film där Lena Sjöberg och Per Bennet berättar historien om Stephen.
Luleå
Smugglarresa bäddade för Luleåföretag. Elisabeth Bennet ska komma att bli en av de första kvinnorna i Luleå som gör sig ett namn och tillsammans med sin make Johan Hedeman samlar en ansenlig förmögenhet. Första sidan i Elisabeth Bennets bouppteckning från 1783 anger såväl fastigheter som silver, guld, kläder och böcker och andra tillgångar. Den förvaras i Norrbottens museums arkiv. Där finns även tryckvalsar från färgeriet, färgprover och ett brev som Lena Sjöberg använder mot slutet i boken.
Borås
På textilmuseet i Borås finns en strumpstickningsmaskin från 1700-talet. När Lena är där lägger hon sin hand på den och känner en hälsning genom seklerna från sin engelske förfader Stephen Bennet.
Inspirerad av den textila historien sattes föreställningen VÄVEN upp och framfördes för fullt hus på textilmuseet 2024.
Alla som besökte föreställningen fick möjlighet att väva in sin tråd i en gemensam väv.
